Arvsregler och testamente
Arvsreglerna i Sverige är noggrant utformade för att säkerställa att arv fördelas på ett rättvist sätt, samtidigt som den avlidnes vilja respekteras så långt det är möjligt. Här följer en komplett guide till hur arvsordningen fungerar, vilka rättigheter bröstarvingar har, och vilken roll testamenten spelar i processen.
1. Arvsordningen
Arvsordningen bestämmer vem som är berättigad att ärva efter någon som har avlidit. I Sverige prioriteras arvingarna enligt följande:
- Bröstarvingar (direkta efterkommande): Barn, barnbarn, och vidare nedåt, är alltid först i linjen att ärva. De har rätt till sin laglott, vilket är hälften av det arv de skulle ha fått om inget testamente fanns.
- Om den avlidne inte har några bröstarvingar: Arvet går till den avlidnes föräldrar, och om de inte är i livet, till syskon eller syskonens efterkommande.
- Avlägsnare släktingar: Om inga av de ovan nämnda finns, kan arvet gå till far- och morföräldrar, och därefter till deras barn (den avlidnes fastrar, farbröder, mostrar, och morbröder).
2. Särkullbarn
Särkullbarn är barn som den avlidne har med någon annan än den nuvarande maken eller makan. Dessa barn har rätt att ärva direkt från den avlidne och deras arvsrätt påverkas inte av den efterlevande makens rättigheter.
3. När man är gift
När en gift person avlider, görs först en bodelning mellan den avlidne och den efterlevande maken. Det som kvarstår efter bodelningen ingår i dödsboet som kan ärvas.
4. Testamenten
- Funktion: Testamentet tillåter en person att bestämma över fördelningen av sitt arv bortom de begränsningar som arvsordningen ställer. Det ger möjlighet att inkludera vänner, sambo, och välgörenhetsorganisationer som annars inte ärver.
- Begränsningar: Trots friheten ett testamente ger, kan inte bröstarvingarnas rätt till laglott frångås. De kan välja att acceptera testamentet eller begära sin laglott.
5. Juridiska processer i Arvsregler och Testamente
- Jämkning av testamente: Om en bröstarvinge anser att testamentet inkräktar på deras laglott, kan de begära en jämkning för att säkerställa att de erhåller vad de har rätt till enligt lag.
- Klandertalan: Om en arvinge tror att testamentet är ogiltigt, på grund av exempelvis att det inte uppfyller formkrav eller att den avlidne inte var vid sina sinnens fulla bruk när testamentet upprättades, kan de väcka en klandertalan för att ogiltigförklara det.
- Läs mer om Grundstenarna för våra Arvsregler
Läs mer hos Sveriges Domstolar